Wow livet har tagit en helt annan vänding en vad jag hade tänkt mig.


Det känns fruktansvärt jobbigt och det känns som att marken under mig har rasat.  Jag står upp men frågan är hur länge benen orkar bära mig?
Känslorna är i en total kaos och ena stunden är jag arg andra gråter jag ögonen av mig.
Hoppet som fanns där en gång börjar blekna och jag ser knappt ljuset i den förbannade tunneln längre.


Jag kan ibland sitta och tänka fula tankar och jag måste hela tiden påminna mig själv om att det är ingen lösning...att det blir bättre, att det kan bli bra...Men vad gör man när hoppet är förlorat?
Vad gör man när man är på väg att förlora någon man älskar, vad gör man när man håller på att förlora sig själv?
Jag har inte längre några svar....


Men jag vågar inte ge upp hoppet...jag ska aldrig sluta kämpa...för någonstans måste det finnas en väg ut

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Uppdatering på detoxen och träningen...3 veckor på detox har gjort underverk.Min kropp mår mycket bättre och jag är piggare, matsmältningen fungerar utmärkt.3 veckor med träningen har resulterat i tajtare midja -7 cm, tajtare armar -3 cm mm.orkar int...

Jodå jag mår bra.Gjorde en helomvändning och  började om från den enda änden jag kunde förändra. Mig själv!Så här står jag nu, tillbaks på gymmet 5 dagar i veckan, kör detox på kroppen och försöker tänka positivt.Skaffa lite happyhormoner genom inre ...

Jag behöver verkligen skriva av mig....Känner mig konstant deppig...hittar inte orken, motivationen eller gnistan mer.Det har blivit för mycket på kort tid. Känns som att man står på en kant och väger mellan att ge upp eller inte.Jag har kommit till ...

Att bara få vara själv       Jag behöver inte säga mer.... ...

Det är ett svårt val, men när man väl tar steget kommer en lättnad.  Man övervinner sin rädsla och vinner mod... Att våga släppa taget om det trygga för att prova sina vingar... Vi alla behöver ta det steget ibland för att bevisa både för oss s...